Lördagsbloggarna duggar tätt
lika tätt som psykpatienter på GullBerna, Det här med bloggandet sprider sig som kondylom i en turkisk hotell pool. Vi sitter med papper och penna på jobbet för att inte glömma de där ögonblicken som man vill komma ihåg när kvällen har kommit och datorn har vikt ut sig nere i loobyn. Fan,, kan det här vara friskt? Den som är mest skadad (rutinerad) är fortfarande Hr B, Han som sitter och får sina uppslag som elektriska stötar i Slime-klumpen under farbror-kepsen. Vi andra försöker sitta nära honom när han skriver, bara för att försöka se hur man gör de där inläggen, underlättar det att leva efter filosofin ”ta dagen som den kommer” ,”carpe diem”, ”han som söker han ska finna” och en massa andra hyfsat kloka ord som sagts under massor av tid. Appropå tid,, hur fan kan man tjäna tid på att glömma ett par timmar en dag! är inte dom förlorade då? jaja vi är alla lika olika som smakerna i GB-Glass lösvikts sortiment i solljus, vissa grötigare än andra.
Nog om detta och tillbaka till verkligheten här i never neverland, Tomtarna och trollen har kommit hem igen, för ni visste väl att dom är tyska allihop, dom bara säsongsarbetar hemma i Sverige, det har Mange B sagt, och han skulle aldrig säga något som inte är 100% sant, det har han sagt. Nu ska jag gå upp till min svit, få min uppassare att blanda till lite drickbart och sätta fram jordgubbarna.
Sov gott och dröm om Boogieman, han bor här han med, fast han har åkt på jobb i Sverige inatt.